Viktkurva på Doris! När ska vi börja prata om livsstil?

Viktkurva på Doris! När ska vi börja prata om livsstil?

När vi fick vår dotter Doris med Downs Syndrom för 14 år sedan, önskade jag att någon pedagog eller filosof hade svaret på alla de problem som dök upp – pedagogiska som filosofiska. Jag återkommer därför än en gång till problemen kring kost, livsstil och hypotyreos.

Jag undrar när vi ska börja prata om livsstil och den egna möjligheten till förändring. Bara för att allt alltid varit på ett visst sätt i ditt eller mitt liv, betyder det inte att läget är fastlåst. Man kan faktiskt påverka livsstilen själv. Det är kanske för att jag varit lite naiv ibland och haft en för stor övertro till andra och tänkt att proffsen vet väl bäst. Men är det så att proffsen alltid vet bäst? Vem är proffs i detta fallet? Här tänker jag att proffsen sitter på barnavårdscentralen eller habiliteringen med vilka vi har så nära kontakt med i starten av våra funktionsvarierade barns liv.

Proffsen vet väldigt mycket men kanske inte allt. Det jag hade önskat när vi fick vår dotter för 14 år sedan, var att någon hade en helhetssyn på saken. Ett exempel på hur skevt och konstigt saker är med hänsyn till livsstilsfrågor, är tex att vi som har barn med Downs syndrom vet att personer med ds har en egen tillväxtkurva. Den är helt egen och är då ett snitt på hur det kan se ut med balansen mellan vikt och längd. Doris har följt den tillväxtkurvan ända tills den dagen då hela vår familj valde att lägga om kosten och se till vad våra kroppar behövde och plockade bort det som bara gjorde skada. Då bröts hennes mönster i den tillväxtkurvan som var ämnad för barn med Downs syndrom.

Sist vi var på kontroll hos hjärtläkaren bad jag sköterskan om att lägga Doris mått och vikt på en sk normal kurva istället. Hoppla! Då stämde hennes vikt och längd överens med normalkurvans värden. Jo, hon är bara knappt en och en halv meter lång, men hennes viktkurva stämmer plötsligt perfekt med hennes längd enligt den nya kurvan.

Vad betyder det här då? Jo, i min värld betyder det att det pratas alldeles för lite om kost och livsstil. Vi jagar på våra barn och vill att de ska röra på sig mer och sluta äta så stora portioner eftersom de (kanske pga hypotyreos) ganska ofta har en övervikt att bära på. Tänk om man redan på habiliteringen eller ännu hellre på BVC pratat om relevanta livsstilsfaktorer i stället för att diskutera introduktion av gluten och mjölk. Då kanske det hade varit smartare att titta på näringen. Det är ju näring vi behöver. Vi måste titta på mat som är nyttig och mättar istället för att proppa våra barn fulla med sådant som triggar deras belöningssystem. Våra barn måste få lov att bli mätta och belåtna av riktig, nyttig och balanserad mat. Mat för kropp, knopp och själ.

Hunden får käk som är gränslöst näringstät men våra barn vill vi bara se nöjda och glada. Det är i min mening inte seriöst. Socker tycker jag däremot att man tagit mer på allvar och satt fokus på, fast då kanske det mest har handlat om tandhälsa. Men i vilket fall som helst, så gläder detta mig men det är inte gott nock. Egentligen skulle det till någon form av utbildning kring vad som faktiskt är näringstät mat med inspiration och information om vad vi faktiskt behöver i våra kroppar. 2 gurkskivor, en klyfta tomat är inte en vidare god representation från grönsaksdisken. Falukorven då? 40% kött. Wow! Makaroner mmm. Totalt näringsfritt. Tänk om hab kunde spotta fram denna typen av kunskap istället för att undra vad de kan bistå med. Jag efterlyser kunskap kring hur vi ska äta för att ge våra barn så näringstät och sund mat som möjligt och fokusera på kroppens behov av allt det som den ska ha för att växa och bli sitt bästa jag. Detta kan man nämligen inte svara på när man står där som nykläckt funkisförälder.

Idag har vi inte problem med mängden mat utan med näringsinnehållet. Nu står de flesta av oss övergödda och undernärda. I min blogg försöker jag bidra med näringstäta recept för hela familjen och ett tänk kring mat och näring som ger oss bättre förutsättningar att klara vardagen. Botanisera gärna bland alla mina recept. Banken fylls på kontinuerligt. Mycket nöje!



Föregående
Föregående

Den 21e mars

Nästa
Nästa

Även Doris behöver tydliga avslut. (Karlstadmodellen och vikten av nätverk del 5)